amandateresekroon

Nu är jag tillbaka i Frankrike och ska ta tag i bloggandet igen. Det fick ligga nere under de dagarna jag var hemma för att istället ge plats åt familjen, vännerna, maten och allt julgodis! Här ätit så mycket gott och mest bara suttit still så det känns som en liten julmage har bildats.

Det har varit så skönt att spendera julen med de man är närmast, är inte det precis vad julen handlar om? Att vara med dem man älskar och som älskar en tillbaka.
Att säga hejdå till mamma vid säkerhetskontrollen, se att hennes ögon blir glansiga och känna att mina fylls med tårar, känslan kan inte beskrivas i ord. Men jag klarar det, jag tar mig förbi säkerhetskontrollen och hittar gaten. Nu sitter jag istället här, i tystnaden, ensamheten med en längtan efter morgondagen. En längtan efter att få träffa alla igen och slippa vara ensam, för vem är egentligen stark ensam, vem vill egentligen krypa ner i en tom säng och aldrig känna värmen? 
Men jag ska klara det, jag ska försöka intala mig att ensam faktiskt är stark, jag ska gå som en bepansrad krigare genom de svåra perioderna och jag ska njuta av alla de fantastiska stunderna som ligger framför mig.

C'est la vie!