amandateresekroon

Den rena disken i diskmaskinen väntar på mig och jag sitter kvar vid frukostbordet och försöker hitta på saker att kolla på datorn så jag inte behöver göra det än. jag vill inte, det är inte mitt hus, jag är ledig. Det är inte mitt jobb men jag kan aldrig komma ifrån att det känns som det är något jag borde göra. Plocka ut diskmaskinen och ställa in mammans disk från imorse. För hon plockade såklart inte ur den, jag är ju hemma. Det är en sådan liten sak i vardagen, jag vet, det är bara att göra det. Men när det alltid är så att det är jag, jag skulle bara vilja skita i det och se vad som händer. Blir jag kanske av med jobbet då? För det är ju såhär men att bo i en familj som man jobbar för, man är alltid lite rädd att göra fel och man känner ständigt en press att tillfredsställa familjen. Jag vill inte vara ivägen och ibland vill jag också vara själv vissa stunder, då jag egentligen borde vara social och intresserad, men jag har väl också ett liv anatar jag. Ett eget liv i denna familj. Att leva i en familj som inte är ens egen är lika konfliktskapande som i en vanlig familj med enda undantaget att du inte kan ta upp det du stör dig på. För du får ju faktiskt bo där och de batalar dig så du får man väl ta familjen som den är, eller? Men ibland vill jag bara kunna säga att jag faktiskt vill sova på helgmorgonen utan att vakna av skrikande barn, en skrikande pappa eller hög musik. Jag vill säga åt mamman att någon gång diska de hon använt istället för att ställa det i diskhon för att jag är så snäll och gör det dagen efter. Jag vill skrika och säga att det borde finnas något i kylskåpet för det är inte lätt att laga mat när kylskåpet ekar. Jag vill säga att jag faktiskt får ha det hur jag vill på mitt rum, det är jag som sover där, det är jag som är där och det är det enda privatliv jag har. Och jag vill inte städa pojkens rum nu när jag är ledig, det är inte mitt jobb. Gör det själv vill jag bara säga men jag vågar inte utan säger istället "visst". Jag vill inte plocka playmobil bitar i en timme och städa undan hans gosedjur.
Jag vet att jag egentligen har det väldigt bra, jag är ju faktiskt ledig och borde kunna lägga sådär nån timme på att städa hans rum men egentligen, varför?
Barnen är inte hemma utan det är bara jag och föräldrarna den här veckan..har inte de då någon tid att städa pojkensrum själva. Nån tid på kvällen borde de ju kunna hitta för det för i grund och botten är det ju deras barn inte mina. Det är en sak jag är säker på.